Tänkt på det där du sa

 
Jag har tänkt på det där du sa,
att det måste vara så underbart att vara jag.
 
Och undrar så klart hur det är möjligt att det är så det kan se ut?
Är det sant att det inte syns att jag är heeelt förjävligt slut?
 
Jag vet nog att jag ger sken av, håller fasad, biter ihop och sånt där. 
Men jag måste för lite till, lite till, behöver jag stå ut med det här. 
 
Gå upprätt och rak medan allt inom mig hukar sig, trixar sig och kränger.
Borde väl säkert lyssna på vad det nu är kroppen egentligen säger?
 
Men just nu funkar det inte att sakta ner.
Jag orkar inte ens uttala orden "jag orkar inte mer".
 
Jag tror jag får tänka att det bara var något du sa,
för det kan omöjligt vara underbart att vara jag?
 
Och skulle det nu visa sig, att det vore så underbart,
skulle jag ens veta om det?
Man måste väl vara still tillräckligt länge för att känna nånting klart? 
 
Jag hinner inte det. 
Imorgon kanske. 
Vi får se. 
 
 
U T M A T T N I N G S P O E S I 🖤 H E A R T 
 
bloggse - poesi - utmattningssyndrom
2
Pauline Hurtig

vad fint skrivet

Svar: Tack🙏🏻💞
M i A

Anonym

Vad det träffade rätt då. För vad är det egentligen jag känner? Ena sidan av mig skriker "Bromsa, stopp, nej, jag lägger ner allt, klarar inte mer" medan andra halvan säger "nejdå, så farligt är det nog inte. Du har ju kunnat köra på sen oktober trots att du upplevt att du sackat efter med återhämtningen och inte fått upp balansen igen så du ska nog kunna köra igenom det här också. Det är bara lathet och trams om du ska hålla på och stanna upp nu".

Förnuftet vet, långt där inne, vilken del som ska upp i ljuset på läkarsamtalet imorgon. Känslan vill inte lyssna alls.

Tack för att jag fick spegla mig i din text.

Svar: Tack för att du delar med dig!<3 Känner verkligen igen mig i det du skriver om de där två olika rösterna som fightas och har sig. Två saker tänker jag särskilt på:1. Det är aldrig lathet och trams att stanna upp. Vi är snarare lata och tramsiga med oss själva som inte stannar upp:)
2. Sitter förnuftet "långt där inne" är det ju också ett tecken på att det inte är förnuftet som styrt oss sista tiden.
Lycka till på samtalet idag, var rädd om dig! Kram<3
M i A